SIS är den svenska nationella organisationen för standardisering och det finns motsvarande organisationer på nationell nivå i alla europeiska länder. Den övergripande organisationen för Europa heter CEN – European Committee for ­Standardization. Och på global nivå drivs standardiseringen av ISO – ­International Organization for Standardization.

Svensk standard är ett etablerat begrepp. Men när det gäller de standarder vi talar om här är förmodligen europeisk standard eller internationell standard mer korrekta benämningar. Endast några få procent av de officiella standarder som vi har i vårt land är skapade i Sverige exklusivt för den svenska marknaden. Majoriteten är istället internationella standarder som utvecklats och godkänts på europeisk eller global nivå för att därefter användas här och i andra länder.

Plats vid bordet

För att ha möjlighet att påverka standardutvecklingen är det naturligtvis en fördel att ha en ”plats vid bordet”. Det vill säga att kunna delta aktivt i exempelvis arbetet med standarder för tätskikt i den svenska kommittén SIS/TK 177.

”Det handlar om att tillvarata svenska intressen så att vi får standarder som – även om de inte gynnar oss mer än någon annan – åtminstone inte gör det motsatta. Vi har ju, bara för att ta ett exempel, ett annat klimat än länderna i södra Europa vilket gör att vi behöver bevaka så att vi får standarder som fungerar även på våra breddgrader”, säger Viveka Odlén.

Working Group för tätskikt

Sedan hösten 2016 är Fredrik Rundgren ordförande ­(Working Group Convenor) i Working Group 3 – ­Material properties relevant to wind uplift resistance som är en av de arbetsgrupper som arbetar med standarder för ­tätskikt på ­europeisk nivå – och som rapporterar till CEN:s ­övergripande Tekniska Kommitté för tätskikt CEN/TC 254 – Flexible sheets for waterproofing.

Ordförandeskapet i arbetsgruppen inom CEN är något av ett hedersuppdrag för Fredrik Rundgren. Ett uppdrag som han fick efter en omröstning bland mer än tjugo EU-länder, och som han sköter utöver rollen som VD för Constructech AB, ett specialistföretag som erbjuder spetskompetens inom projektledning, provning och utbildning för byggindustrin.

Revidering av standard

”Just nu reviderar vi standard 16002:2010 som också ­kallas Flexibla tätskikt – bestämning av motstånd mot vindlast för mekaniskt fastsatta tätskikt. I detta arbete är det mycket upp till mig som ordförande att driva revideringen framåt - med hjälp av Anna-Carin och Viveka. Det sker bland annat genom nära kontakt med en rad experter från den europeiska byggbranschen och möten med medlemmarna i vår internationella arbetsgrupp”, säger Fredrik Rundgren.

”Jag och Viveka hjälper Fredrik med den praktiska processen. Ser till att förslag skickas ut på remiss till våra experter och hämtar sedan in deras kommentarer. Därefter sammanställer vi experternas input så att ett justerat förslag kan presenteras för arbetsgruppen, som diskuterar ändringarna ihop med Fredrik och kommer med synpunkter, vilket vi dokumenterar. Och så fortsätter processen tills vi har ett förslag att rösta om”, säger Anna-Carin Näreskog.

”Vi bör kanske också nämna att arbetsgruppen består av personer som är aktiva i den europeiska byggbranschen inom det område som standarden berör, i detta fall tak- och tätskikt. Och även om medlemmarna i gruppen kommer från olika företag så representerar de här inte sitt företag utan sitt land och en viss teknisk expertis”, säger Viveka Odlén.

Diplomati och fingertoppskänsla

Anna-Carin påpekar att eftersom många länders intressen ska beaktas krävs det att arbetsgruppens ordförande har en god diplomatisk förmåga och kan lyssna på alla i gruppen och sedan jämka samman synpunkter och idéer till en lösning som samtliga eller en majoritet kan enas kring.

”Det tycker jag Fredrik gör väldigt bra. Han har en god fingertoppskänsla för hur han ska agera med hänsyn till de många viljor och intressen som finns representerade.”

Revideras var femte år

Standarder revideras var femte år, under förutsättning att minst fem av CEN:s medlemsländer önskar göra det; om det är färre än fem länder görs ingen revidering.

”Under perioden mellan revideringarna är det fritt fram för vem som helst att komma in med förslag på justeringar av standarden. Förslag som då sparas och inkluderas i det nya revideringsarbetet”, säger Fredrik Rundgren.

Demokratisk process

När Fredrik i egenskap av ordförande anser att revideringsprocessen nått fram till ett färdigt förslag röstar man om det. Och här gäller förstås välkända demokratiska principer. Om en majoritet i arbetsgruppen röstar nej får man fortsätta ett varv till. Om flertalet röstar ja har man en reviderad standard som är godkänd av CEN.

”Standarden kan då omedelbart användas i CEN:s alla 29 EU-medlemsländer samt i Norge, Schweiz och Turkiet. Och exempelvis köpas hos SIS för användning på den svenska marknaden”, säger Anna-Carin Näreskog.

Lika resultat varje gång

Ett av de grundläggande syftena med standarder är att de ska bidra till likvärdigt resultat varje gång man tillverkar en produkt eller använder en produkt eller lösning.

”Standarden 16002 som vi just nu reviderar är en provningsstandard. För att leva upp till en standard måste tillverkarna se till att tätskiktsmaterialet har de egenskaper som standarden anger. Och dessa ska kunna verifieras via labbtest. Det innebär att tester vid flera tillfällen i samma laboratorium (repeterbarhet) och tester i olika laboratorier (reproducerbarhet) ska ge likvärdiga resultat”, säger Fredrik Rundgren.

Bygger på frivillighet

Att använda standarder är frivilligt. En materialtillverkare kan exempelvis välja att skapa ett tätskikt som inte tar hänsyn till någon standard.

”Problemet är bara om en byggherre eller annan uppdragsgivare anger en viss standard som krav i sin upphandling – om tätskiktsmaterialet i anbudet då inte uppfyller standarden så kan anbudslämnaren förlora upphandlingen på grund av detta”, säger Anna-Carin Näreskog.

Rent praktiskt underlättar standarder även för en konstruktör som kan använda standardens mätvärden för att exempelvis erhålla en korrekt vindlastberäkning eller för att avgöra hur många skruvar tätskiktet behöver fästas med och så vidare.

SIS definition av standarder:

’En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Standarder bidrar till högre kvalitet, effektivitet och underlättar vid handel och export – på köpet får man nöjdare kunder.
Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring. Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång.
På köpet får vi en effektivare och mer resurssnål produktion. Det underlättar också vid upphandling och när avtal ska skrivas, eftersom det blir tydligt vad en vara eller tjänst innehåller så att köpare och leverantörer är eniga.’

Om SIS:

En internationell organisation som driver och samordnar standardiseringen i Sverige.

Den svenska kommittén SIS/TK 177 Tätskikt är en svensk spegelgrupp till det europeiska standardiseringsarbetet inom området för flexibla mattor för tätning av tak och broar. Kommittén arbetar på ett aktivt sätt för att svenska synpunkter ska tas till vara i kommande standarder. Kommittén består av deltagare från företag, myndigheter och branschföreningar och är öppen för fler intresserade representanter.

Representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO.

Drygt 11 000 kunder – myndigheter, börsföretag, små och medelstora företag, kommuner, landsting och organisationer.

Medlemmarna består av cirka 1300 företag, myndigheter och organisationer.

Har drygt 170 medarbetare med breda kunskaper inom ­teknik, ekonomi, språk, diplomati och förhandlingsmetoder.

Bildades 1922 och året efter kom den första standarden – A4 som tryckformat.