Garantitaks bröderna Hagström är uppväxta på taket
Bröderna Hagström är mer eller mindre uppväxta på olika tak och sedan tjugo år tillbaka äger och driver de Garantitak i Kumla. – När vi växte upp jobbade jag och min bror som tätskiktsmontörer hos vår far, som också drivit ett takföretag, berättar Tomas Hagström när vi får en pratstund med honom.
De flesta som grundat ett takföretag har förmodligen varit anställd hos någon annan takentreprenör innan. Men inte bröderna Hagström. Det ovanliga med dem är att de direkt tog klivet och öppnade eget.
– Vi startade Garantitak år 2000 och inledningsvis samarbetade vi mycket med vår far och hans företag. Faktum är att vi är tredje generationen som jobbar med tak.
På tjugo år har bröderna Hagström byggt upp Garantitak från i stort sett noll till drygt tjugo medarbetare och cirka 48 miljoner i årlig omsättning.
– Jag är VD och projektledare, säger Tomas Hagström.
Min bror Andreas är projektledare. Och förra året tog vi in två ytterligare delägare i företaget, Adam Gunnarsson och Jan Meokas. De är också projektledare och driver Garantitak ihop med oss. Utöver detta har vi en medarbetare som sköter ekonomin och sjutton duktiga tätskiktsmontörer som jobbar ute på taken.
På frågan hur företagets utveckling sett ut sedan starten berättar Tomas Hagström att de haft en årlig tillväxt på mellan tio och femton procent.
– Vår ambition är att bibehålla den utvecklingen framåt och gärna öka ännu mer.
Att Garantitak kan fortsätta att växa låter rimligt med tanke på deras goda renommé bland uppdragsgivarna.
– Just nu är vi i en så fördelaktig sits att vi inte behöver jaga nya uppdrag. Istället blir vi kontaktade av de som behöver vår hjälp, säger Tomas Hagström.
Jobbar åt alla stora byggare
Han berättar att Garantitak i huvudsak utför uppdrag - lägger tätskikt på platta tak på industribyggnader, bostäder och kontor osv - åt stora byggföretag som Peab, Skanska och NCC samt flera mindre byggare.
– Vårt främsta prioritet är att ta uppdrag runtom i hela Örebro län. Men vi följer förstås kunderna oavsett var i landet de behöver vår hjälp. Det kan innebära att vi ibland gör jobb exempelvis i Stockholm och Göteborg eller på andra platser i Sverige.
Att det emellanåt svänger mellan högkonjunktur och lågkonjunktur bekymrar inte Tomas Hagström särskilt mycket.
– Vi har en ganska jämn fördelning mellan nyproduktion och ROT-uppdrag. När konjunkturen är god blir det mest nyproduktion. Och när tiderna är lite sämre brukar våra kunder vilja fokusera mer på renoveringar. Så vi har att göra oavsett konjunktur.
Tomas Hagström säger att Garantitaks orderingång ser mycket bra ut de närmaste 24 månaderna. Samtidigt upplever han just nu ett annat problem, som påverkar deras företag och hela tak- och tätskiktsbranschen. Svårigheten att rekrytera nya medarbetare.
– Ett dilemma är att det blivit svårare att locka till sig folk som vill ha fysiska arbeten. Sen har vi haft högkonjunktur länge. Det har medfört stark konkurrens om arbetskraften och gjort det knepigare att rekrytera. Då är det ju också allas ansvar att inte försöka rycka personal från varandra, vilket tyvärr händer ibland.
En självklar sak, betonar Tomas Hagström, är att ta in lärlingar för att säkra återväxten av tätskiktsmontörer ute på taken.
– Vi jobbar kontinuerligt med lärlingar inom Garantitak. Det måste vi göra. Annars skulle vi inte överleva på sikt. Det är viktigt att alla i vår bransch är med och tar ansvar för återväxten genom att ha egna lärlingsprogram.
En svårighet för tak- och tätskiktsbranschen är att många yrkesskolor runtom i landet de senaste åren haft för få sökande och tvingats lägga ner – eller att de skolor som fortfarande existerar ofta inte utbildar mot att jobba med tätskikt.
– Yrket tätskiktsmontör är för okänt, säger Tomas Hagström. Vi som bransch behöver bli mycket bättre på att föra ut budskapet att det är ett bra och viktigt yrke att jobba på taken. Idag kommer man ofta bara i kontakt med vår del av byggbranschen om man känner någon som redan jobbar som tätskiktsmontör.
Auktorisation via Sveriges Takentreprenörer är en kvalitetsstämpel
Apropå saker som behöver bli mer kända ute på marknaden nämner Tomas Hagström auktorisationen via Sveriges Takentreprenörer.
– Vi på Garantitak är auktoriserade via Sveriges Takentreprenörer sedan många år. Det är en kvalitetsstämpel för oss. Men ett problem är att innehållet i auktorisationen inte är tillräckligt känt. Även om byggarna efterfrågar auktorisationen så vet de ofta inte vad den innebär fullt ut. Därför går alltför många uppdrag ändå till aktörer som inte är auktoriserade via Sveriges Takentreprenörer. Och det förlorar ju alla på i längden.
Tomas Hagström framhåller att Garantitak förutom lärlingskap fortlöpande säkrar kompetensen hos sina medarbetare via utbildningar hos Sveriges Takentreprenörer.
– Så fort vi anställer nya tätskiktsmontörer låter vi dem gå utbildningar hos Sveriges Takentreprenörer. Det är ett måste för att bibehålla en hög nivå mot våra kunder och fortsätta vara efterfrågade av dem.
Precis som professionella verksamheter i övriga världen blir tak- och tätskiktsbranschen alltmer digitaliserad. För Garantitak i Kumla har digitaliseringen haft märkbart positiva effekter på deras affärer.
– Våra digitala verktyg ger oss bland annat bättre koll på mängden tid vi lägger ner på varje objekt. Tidigare var det mycket som vi missade att inkludera på våra slutfakturor. Nu får vi med allt och det har bidragit till en märkbar ökning av vår totala omsättning.
Miljöklassade material är en trend
På frågan om han noterat några särskilda trender inom tak och tätskikt de senaste åren, nämner Tomas Hagström miljöklassade tätskiktsmaterial.
– Alla material måste vara miljöklassade numera. Så var det inte för några år sedan. För oss innebär det mycket att sätta sig in i och hålla koll på. Alla byggnader idag har olika miljökrav. Och i alla förfrågningar måste vi visa i våra offerter att vi kommer att använda miljöklassade material.
Avslutningsvis ber vi Tomas Hagström berätta om något intressant aktuellt projekt som Garantitak varit delaktiga i.
– Vi har nyligen lagt cirka fyratusen kvadratmeter isolering och tätskikt på Kulturkvarterat i Örebro. Den nya femtontusen kvadratmeter stora byggnaden är det största byggprojektet som Örebro kommun genomfört de senaste femtio åren. När huset står klart 2021 kommer det bland annat inrymma stadsbibliotek, kulturskola, restaurang och multiscen. Och på tal om miljöklassade tätskiktsmaterial så kommer hela Kulturkvarterat vara miljöcertifierat enligt Miljöbyggnad Silver.