Gröna tak erbjuder så mycket mer än bara trevlig grönska att titta på. De minskar belastningen på städernas dagvatten­system. De gynnar städernas ekologiska mångfald. De renar luften från luftföroreningar. De har en positiv effekt på stadsbornas hälsa och välbefinnande. De dämpar buller, håller värmen inne på vintern och har en kylande effekt på sommaren. Och de bidrar till besparingar för fastighetsägaren.

Urbanisering och förtätade städer

Precis som resten av världen blir vårt land ständigt mer urbaniserat. Människor flyttar från landsbygden till städerna. En trend som inleddes för 200 år sedan när den industriella revolutionen spred sig till Sverige från England. Då bodde 90 % av svenskarna på landsbygden. Idag gäller det omvända, 87 % eller 8,6 miljoner av befolkningen bor nu i städer*. Och migrationen bara fortsätter.

Ett konstant inflöde av människor gör förstås att städernas areal växer, men också att de förtätas. Tidigare gröna markytor i stadsmiljön reduceras eller försvinner och ersätts av byggnader, gator och annan infrastruktur.

”Gröna tak har funnits länge i Sverige. Samtidigt upplever vi just nu en allt större efterfrågan på tak med växtlighet. Framförallt i våra större städer ställs numera högre krav på gröna miljöer. Och när tillgången på markytor för växtlighet blir svårare att hitta, är gröna tak ett alternativ som man gärna tittar närmare på”, säger Hans Månsson, Teknisk Direktör på Icopal AB, som varit projektledare för den del av Gröna Takhandboken som handlar om betong, isolering och tätskikt.

Med städernas tillväxt ökar också luftföroreningarna. Vilket i sin tur ökar behovet av grönska i urbana miljöer eftersom växter kan rena luften genom att absorbera skadliga luftpartiklar och koldioxid.

Mer och kraftigare regn i framtiden

Enligt SMHI har skyfallen ökat i Sverige de senaste fyrtio åren. Och deras klimatberäkningar indikerar att extremt väder med skyfall kommer att inträffa oftare framöver.

Dessa skyfall riskerar förstås att orsaka allt fler översvämningar när dagvattensystemen i våra städer inte hinner med att svälja så stora mängder regn. Ett problem som ju uppstår emellanåt redan idag.
Med färre gröna jordytor i våra stadsmiljöer som kan suga upp, hålla kvar och fördröja regnvatten vid skyfall ökar ­belastningen på dagvattensystemen ytterligare.

”Från ett vanligt tak rinner regnvattnet omedelbart ner till marknivå. En fördel med gröna tak är att de – precis som gröna ytor på marken – håller kvar regnvattnet och skapar en fördröjande effekt. Jorden och växtligheten på taket suger upp den väta de behöver och resterande mängder vatten dräneras sedan bort. En process som bidrar till att minska den akuta belastningen på dagvattensystemet vid skyfall. Generellt kan man räkna med att ett grönt tak, beroende på dess uppbyggnad, kan minska den årliga avrinningen från taket med mellan ­30 till 85 procent”, säger Hans Månsson.

Gynnar biologisk mångfald

Utan en varierande växtlighet kan inga insekter överleva. Och utan insekter har vi människor mycket svårt att klara oss. Vi behöver till exempel bin, humlor och fjärilar som pollinerar (befruktar) blommor så att nya frön kan skapas och bli nya växter. Faktum är att mer än 90 % av växterna på vår planet och mer än två tredjedelar av våra matgrödor är beroende av pollinerande insekter för sin fortlevnad.

”Gröna tak kan ju naturligtvis inte på egen hand skydda och bevara den biologiska mångfalden i våra stadsmiljöer. Men de hjälper absolut till”, säger Hans Månsson.

Grönska bra för hälsan

Människan har levt större delen av sin tid på Jorden ute i naturen. Och vi är fortfarande beroende av gröna ytor för att må bra. Det finns en rad studier som visar att man blir fortare frisk, får en högre smärttröskel, kan koncentrera sig bättre, blir lugnare, mindre ilsken och får lägre puls när man ser en grön yta eller vistas inom den**. Det finns även en studie*** som visar att sjukhuspatienter som hade grönska utanför fönstret läkte snabbare och kunde åka hem tidigare än de som hade utsikt mot en tegelvägg.

”Ett grönt tak kan alltså främja människors hälsa och välmående även om man inte kan vistas på taket utan bara kan se det, exempelvis från sin bostad eller sitt kontor”, säger Hans Månsson.

Besparingar för fastighetsägaren

Det gröna taket bidrar även till trivseln inne i själva byggnaden och till lägre driftskostnader. Jordlagret och växtligheten på taket har en ljuddämpande effekt – det gör det svårare för ljud och buller från exempelvis omgivande trafik och andra ljudkällor att tränga in i byggnaden.

Gröna tak har också en isolerande funktion som gör att värmen stannar kvar bättre i husen på vintern. Och på sommaren får man en omvänd effekt, då värme och solljus bättre reflekteras bort från takytan och det blir svalare inomhus – vilket blir extra tydligt jämfört med när taket enbart täckt är av ett tätskikt i bitumen eller syntetmaterial, som kan bli mycket varma.

”Dessa isolerande och kylande effekter från det gröna taket bidrar till att man kan spara pengar på uppvärmning och eventuell luftkonditionering – vilket i sin tur gynnar miljön tack vare minskad energikonsumtion”, säger Hans Månsson.

För fastighetsägaren erbjuder det gröna taket även besparingar på sikt genom att det fungerar som ett skydd som bidrar till att förlänga tätskiktets livslängd – det gör också att underhåll på hela takets konstruktion kan göras med längre intervall.

Planera utifrån önskat resultat

Att anlägga ett grönt tak kräver extra god planering. Det ställer högre krav vad gäller dimensionering och projektering än om man anlägger en grön yta på marken. I regel utförs sedan arbetet av två entreprenörer. En takentreprenör som lägger isolering, tätskikt och dräneringsduk. Och en entreprenör som är specialiserad på bädden med jord och växter.

”I planeringen får man bland annat göra en avvägning mellan önskad vegetation – och dess förutsättningar att hantera platsens regnmängder, vindförhållanden, solljus och så vidare – och vad den underliggande takkonstruktionens bjälklag klarar att bära upp. Det finns en rad olika växtbäddar att välja mellan. Alltifrån 30–150 mm tjocka sedum eller ängstak hela vägen upp till trädgård eller parkmiljö med större träd där substratdjupet (växtbäddens djup) är minst 1000 mm. Viktigt att tänka på är också att lutningen på taket måste vara minst 1:60 för att säkra god avrinning”, säger Hans Månsson.

Motion på gröna taket

Om den gröna takytan ska användas att vistas på är det ju egentligen bara fantasin som sätter gränserna.

”På en nio våningar hög byggnad vid Torsplan i centrala Stockholm finns en grön yta på taket som också inkluderar en löparbana. Här kan man alltså motionera och samtidigt njuta av en spektakulär utsikt över delar av huvudstaden”, säger Hans Månsson.

Några saker att tänka på

Som avrundning bjuder Hans Månsson på några allmänna råd för att lyckas med sitt gröna tak:
”Var noggrann i planeringen. Använd väl beprövade metoder och lösningar. Ladda ner och läs Gröna Takhandboken, i den finns utförliga beskrivningar på allt man behöver tänka på. Lägg tid på att provtrycka, dvs att sätta taket under vatten för att kontrollera att tätskiktet håller tätt innan jordlager och växter appliceras. Och när allt är på plats, gör en översyn höst och vår – städa bort eventuellt skräp, rensa ogräs, ta bort löv och fågelspillning mm – så håller det gröna taket längre.”

Källor: *SCB (2015). ** Sydsvenskan (2014). ***Ulrich (1999).http://gronatakhandboken.se