Bakgrund

I de flesta tak- och tätskiktsentreprenader hänvisas i kontrakt eller beställning till något av byggbranschens standardavtal; Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader AB 04 eller Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader ABT 06. Standardavtalen blir då kontraktshandling och beställare och entreprenör får då ett paket av bestämmelser som reglerar bl.a. omfattningen av de arbeten som ska utföras, hur ÄTA-arbeten och tidsförlängningsfrågor ska hanteras, hur ansvaret ska fördelas om skador inträffar, hur ersättning för utförda arbeten ska beräknas, hantering av fel och åtskilliga andra viktiga frågor.

Till skillnad från konsumententreprenader, där konsumenttjänstlagens tvingande bestämmelser reglerar vissa frågor, saknas för entreprenader mellan kommersiella aktörer en lag i Sverige som reglerar t.ex. påföljder vid fel i utförd entreprenad. AB 04 och ABT 06 används i stor omfattning för de entreprenader som utförs i Sverige och har god förankring hos såväl beställare som entreprenörer. Standardavtalen ägs, förvaltas och utvecklas av Byggandets Kontraktskommitté, BKK, där beställare och entreprenörer samarbetar. BKK är nu igång med ett revideringsarbete av standardavtalen med ambitionen att under 2019 lansera nya standardavtal.

Tidigare standardavtal

De första Allmänna bestämmelserna kom redan 1916 för över 100 år sedan. I mer modern tid har vi AB 65, till vilken det finns särskilt framtagna Motiv AB 65 med förklaring, som beskriver hur bestämmelserna ska tolkas. Dess efter­följande AB 72 försågs också med Motiv AB 72 som fortfarande citeras av både ombud och domare i entreprenad­mål bl.a. i Högsta domstolens dom NJA 2015 s. 2, den s.k. Gotlandsdomen. ­

De efterföljande avtalen AB 92 och ABT 94 liksom även de nu gällande AB 04 och ABT 06, har dock inga motiv. I de fall motiv till äldre avtal inte ger ledning har istället BKK gjort uttalanden i olika sammanhang om hur avtalen ska tolkas. De senare generationerna av standardavtal har tagits fram mot bakgrund av allmänna obligationsrättsliga principer och köplagens regler, vilket fått betydelse bland ­annat vid Högsta domstolens tolkning av avtalen.

Behov av revidering

Vad finns det behov av att justera i nuvarande standardavtal? Enligt vad som har redovisats av BKK under det pågående arbetet bedrivs revideringsarbetet utifrån en justerad kapitel­indelning med några nya kapitel och förflyttning av vissa bestämmelser. Det föreslås ett inledande kapitel med mjuka parametrar såsom lojalitet, kvalitet, organisation och kom­m­u­nikation m.m. Det har även förts diskussion angående nya kapitel avseende ersättningsformerna löpande räkning och mängdkontrakt.

Vidare ska Begreppsbestämningar med anmärkningar, den mycket användbara ordlista som inleder AB 04 och ABT 06 istället kallas Definitioner, vilket onekligen känns mer modernt. Nya och förändrade definitioner ska införas. En ­definition som enligt min uppfattning borde ses över är Fel där problem uppkommit i fråga om fel kan föreligga under entreprenadtiden. Vidare skulle definitionen ­Underentreprenör behöva förtydligas för att kunna hantera frågan om inhyrd personal dvs. om en uppdragstagare vara en arbetare eller en underentreprenör, vilket får betydelse för ­ersättningen vid löpande räkningsentreprenader.

Det finns i mitt tycke ett antal frågor som BKK bör ta tag i. Inkonsekvenser, otydligheter och kompromisser i standard­avtalen bör rensas ut. Det vore även bra med en allmän språklig översyn eftersom avtalen känns omoderna i sitt språk och vissa bestämmelser är onödigt svårlästa. Andra frågor som skulle tjäna på att förtydligas är t.ex. hur olika kontraktshandlingar förhåller sig till varandra och hur insprängda total­entreprenader där entreprenören tar projekteringsansvar för en avgränsad del av entreprenaden ska hanteras (de nämns i förordet i AB 04, men det finns ingen reglering för dessa). Högt upp på min egen önskelista står också en mer ändamålsenlig reglering av förändringar i entreprenader med en enklare formaliahantering. Det skulle vara till stor nytta för framtida tolkningar av avtalen om BKK även tar fram Motiv till de nya standardavtalen.

I förorden till AB 04 och ABT 06 anges att de bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna. Vidare är enligt förorden god kommunikation och samverkan också nödvändigt för ett gott resultat. Dessa grundbultar i standardavtalen hoppas jag att BKK bär med sig i sitt revideringsarbete. Med dessa utgångspunkter tror jag att vi kan få standardavtal som kan underlätta för kommande entreprenader att utföras i samråd mellan beställare och entreprenör. Det är ett ambitiöst arbete som BKK bedriver och det ska bli spännande att få ta del av de nya standardavtalen 2019.